Hälsingland

Jag ringde och pratade med farmor idag. Frågade om jag fick komma på höstlovet. Det fick jag så klart,"du är alltid välkommen hit". ÄNTLIGEN, känner jag som har längtat till Hälsingland i flera veckor nu. Det kanske inte är så många som vet det men Sidskogen, som byn heter, har alltid varit som ett andra hem för mig. När jag var mindre var jag i Sidskogen i flera veckor på somrarna och badade, metade abborre, umgicks med vännerna i byn och åt farmors goda strömming. Vi har till och med ett helt hus i Sidskogen, med laggård och äppelträd och sådant. Det är lite kul, för alla gårdar i Sidskogen har ett namn och vår gård heter Myrs. Det är därför jag kallar mig för "Myrs" på bilddagboken, så nu fick ni veta det också. Farmors hus heter "Ericssons". Kommer inte riktigt ihåg varför det fick det namnet.. tror det var för att dem som bodde där för länge sedan hette Ericsson i efternamn. Varför vårt hus heter Myrs har jag ingen aning om, det ska jag ta reda på! Men iaf, så är det väldigt sorgligt för vi måste antagligen sälja Myrs snart. Det krävs väldigt mycket tid att sköta ett hus och en gård. (När jag säger "gård" så menar jag så klart inte en bondgård). Man måste klippa gräs, skotta, renovera, m.m. Och eftersom pappa & mamma har både huset hemma, företaget, farmors hus (att hjälpa till med) och Myrs att sköta om så är det inte så lätt att hinna med. Det känns väldigt ledsamt eftersom Myrs alltid har funnits där. Men eftersom jag tycker väldigt mycket om att vara hos farmor, och eftersom vi oftast har sovit hos farmor när vi har varit där de senast åren, så känns det ändå rätt bra. Jag tycker jättemycket om farmor och hennes hus så jag kommer så klart vara lika mycket i Sidskogen som annars. 

Emma tycker också mycket om att vara i Sidskogen med mig. 

Här får ni en bild.